Datoranimation

Datoranimation

Datoranimation tecknad animation

Datoranimation är den process som används för att generera animerade bilder. Inom modern datoranimation används vanligtvis 3D-grafik. Det är i huvudsak en digital efterföljare till de tekniker som användes i traditionell animering med 3D-modeller och frame-by-frame animation av 2D illustrationer. Datorgenererade animationer är lättare att kontrollera än andra mer fysiskt baserade processer som att bygga miniatyrer för effekter eller att hyra in extra skådespelare för publikscener. Det kan också göra det möjligt för en enda grafiker för att producera sådant innehåll utan att använda sig av aktörer eller dyr rekvisita. Datorgenerade animationer möjliggör för skapande av scener och bilder som i dagsläget inte skulle vara möjligt med någon annan teknik.

Datoranimation är en illusion av rörelse

Att skapa datoranimation innebär att man skapar en illusion av rörelse i formen av en bild som visas på datorskärmen, denna bild ersätts kontinuerligt med en ny bild som liknar den tidigare. Vanligtvis sker bytet av bild med en hastighet av 24 eller 30 bilder per sekund. Denna teknik är identisk med hur en illusion av rörelse skapas med rörliga bilder för film och television. I de flesta 3D-animationer skapar en animatör en förenklad analog presentation av en karaktärs anatomi som kan liknas vid ett skelett eller en streckfigur. Positionen för varje segment av skelettmodellen definieras sedan av animeringens variabler.

Hos människo- och och djurkaraktärer så liknar ofta det animerade skelettet ett faktiskt skelett. Ett animationsskelett används också för att animera annat så som ansiktsdrag, även om det numera finns andra metoder för ansiktsanimering. Oftast så är animationsskelett osynligt och endast menat att vara den modellen som animatören använder sig av för att beräkna den exakta positionen och orienteringen som så småningom görs i en bild. Genom att ändra värdena på animeringens variabler över tiden så skapar animatören en datoranimation av rörelse genom att digitalt flytta karaktärerna från en ram till en annan ram. För 3D-animationer så måste alla ramar göras efter att modelleringen är klar.

Ramar, bildrutor och frekvenser

En ram avser en fullständig bild när man pratar om datoranimation. För att kunna lura ögat och hjärnan att tro att de ser ett jämnt föremål som rör sig så bör bilderna göras i en hastighet av cirka 12 bildrutor per sekund eller snabbare. Med frekvenser på över 75 till 120 bilder per sekund finns det ingen märkbar förbättring i uppfattad realism eller jämnhet beroende på det sätt ögat och hjärnan är begränsade i att bearbeta visuella bilder. Vid en hastigheter som är på under 12 bildrutor per sekund så kan de flesta människor upptäcka en ryckighet i flödet av nya bilder vilket kan förringa illusionen av realistisk rörelse.

Inom konventionell handritad tecknad animation så använder man oftast 15 bildrutor per sekund för att spara på antalet ritningar som behöver göras. Det är oftast accepterat på grund av den stiliserade natur som karaktärerna ar avsedda att ha. För att producera mer realistiska bilder så kräver datoranimation en högre bildfrekvens. Filmer som visas på biografer brukar oftast visas med en frekvens av 24 bildrutor per sekund, vilket är tillräckligt för att skapa en illusion av en kontinuerlig rörelse. För högre upplösning så används speciella adaptrar.

Utrustning för amatör och yrkesman

Datoranimation kan skapas med enbart en dator och en programvara. Imponerande animationer kan uppnås även med enkla och grundläggande program även om det kan ta mycket tid och kräva mycket arbetsminne på en vanlig hemdator. Professionella animatörer kan skapa filmer, TV- och videospel med fotorealistisk datoranimation. För att uppnå professionell kvalitetsnivå för film animation så används vanligtvis en mängd kraftfulla arbetsstationer. En professionell animatör brukar ha en arbetsstation med två till fyra processorer som är speciellt avsedda för rendering. Inom kommersiella produktioner så brukar ett stort antal arbetsstationer utgöra är ett nätverk tillsammans för att effektivt fungera som en gigantisk dator med enorm minnes- och lagringskapacitet. Yrkesmän använder också digitala filmkameror, bluescreens, filmredigeringsprogramvara, rekvisita och en mängd andra verktyg.